image



Zantanas puppyowners page:


Välkommen med ditt inlägg :
Alla som haft förmånen att se en valp växa upp vet hur många roliga, dråpliga, ibland lite katastrofaktiga erfarenheter det innebär när man vägleder sin valp med kärlek, respekt och nyfikenhet till ett liv i den nya flocken. Alla nya saker som ska upptäckas och nya omgivningar som ska forskas. Varje valp gör ju allt detta på sitt alldeles eget vis. Här kan du berätta för oss och andra om alla de små och stora under som hänt just dig.

Skicka in ditt material till webmaster - jag lägger ut det i turordning

 

 

Insänt material pil Insänt material

 

 

Diktat den 20080320

Hej Kära Mor & Far i skogen!                                                 

För dem som inte känner mig vill jag bara berätta kort att jag är en fantastisk kille på 5 och ett halvt som fick slå upp mina underbara bruna i på Kennel Zantana.
Att jag vart tvungen att dela Mona & Lasse med en drös kullsyskon var svårt.. men jag klarade det.

Idag har jag ju hunnit med en hel del och förutom mitt Svenska Championat och en hög med CACIB har jag ju dessutom varit Kennel Zantana's/Awbari's egen Tv-stjärna.
Med en stor dos av kärlek och god uppfostran i bagaget gick det kanske inte ända upp till TOP DOG det året, men jag vet att i Era & Mattes (samt mina egna) ögon kommer jag alltid att vara den bästaste Afghanen. :)

Den framgång jag haft har jag Er att tacka för och Matten säger alltid:
'Hade alla uppfödare varit som Mona & Lasse skulle alla valpköpare vara lyckliga'

Finns ett ord att sammanfatta det med.. KÄRLEK!

Vi som har växt upp hos Er är evigt tacksamma för den fina start i livet vi fått och Ni vet ju hur glittrande galen jag blir så fort vi ses... *studsar jämfota*

All lycka och framgång till Er
önskar BeBIS & Matte (BeA)

Ps.Skickar med en bild som jag vet att Mona vill ha på Mig och Matten.Ds.

BeaBis

 


 

Hej där i skogen

 

Här kommer några rader från eran Zantanas Con Santana ”Milton” jag har blivit kallad det sedan jag flyttade till min nya familj i Täby. Det är nämligen så att jag har fått flytta mina päron där i skogen tyckte jag behövde en ny familj. Patrik hade drömt om en Riesen i 20 år och då tyckte Mor att den killen behöver en kompis och det blev jag. Men han var inte ensam utan han hade sambo Marie och sonen Niclas + bonusbarnen Sandra (som är kappad precis som min lillasyster Tullikki i skogen), Lucas (han har en läskig orm på sitt rum), Elli (henne har jag träffat förut där i skogen) och Diesel en Dvärgschnauzer svart en miniatyr av mig han är cool. Att få flytta till en sån familj är bara roligt det var lite läskigt att åka bil förstås men vi har det så mysigt kramas mest hela tiden faktiskt. Niclas har välkomnat mig till Täby och fallit på knä ett antal gånger och även räddat mig från massa nya människor som vill titta på mig. För ryktet i Gribbylund har gått fort att Fam Sjöndin Wigren fått en ny fyrfota hemma hos sig, men jag är väl inte så märkvärdig kan jag tänka. Men Mor i skogen grät när hon fixa till mig inför flytten hon tyckte jag var så tjusig men det har de i min nya familj också gjort gråtit alltså för de tycker jag är så söt!!!. Det där med koppel var inte lätt men Marie har visat mig hur man ska göra och med lite godis är ju allting ett litet +. Jag får sova i sovrummet nedanför Marie´s säng det är skönt för då känner jag mig trygg. Marie och Elli har ett hunddagis och jag ska få följa med dit på dagarna det blir nog kul att träffa alla dagishundarna. Patrik och jag ska gå på kurs också säger han eftersom Patrik inte är så van att träna hund. Elli är experten säger Patrik men jag tycker att Marie är duktig hon har lärt mig massor redan som att vänta på min tur att gå ut genom dörren, och varsågod när det är mat, de har lite konstiga regler men jag lär mig väl med tiden.

Ni får ha det så bra där i skogen utan mig.

Vi hörs igen
Milton

 


 

 

Hej alla Zantana vänner!


Jag vet att det är skamligt länge sedan jag hörde av mig, så länge sedan att Mona tyckte att det var dags att jag skrev något igen. Om ni inte förstått det, så är det jag Roffe. Hade hoppats att någon mer hund upplevt något som dom ville berätta. Hur som helst senast jag hörde av mig var i Jul och Nyårstid. Nu är det ”VÅR” och det har hänt massor sedan sist. Jag har växt till mig och är nu 64cm hög, fnissa lagom jag växer fortfarande. Har gått två kurser till en kurs som hette ”Ung hundskurs” och sedan ”Hundsteg 2” och jag är såååå duktig. På Hundsteg 2 tog husse och jag hundförarbevis, det var ett lydnadsprov med sju moment där varje moment var värt 10 poäng, det slutade med 69 poäng av 70. Inte dåligt va, men åter igen genomför jag all moment och husse tar åt sig äran, men man börjar bli van. Har bestämt mig för att vi skall samarbeta som ett team, det är ganska roligt. Sedan har vi hunnit med fyra utställningar, två i Sollentuna, februari och Mars där fick blev jag Bir-valp båda gångerna. Sedan har vi varit på Lilla Stockholm i April där fick jag ett första pris. Sedan var vi i Österbybruk nu i Maj ihop med jätte många Zantana vänner och ca:3000 andra hundar vilken röra. Den dagen slutade med 3: bästa hane inte så illa av en junior, eller?? Nästa sak som händer är en svart terrier träff jag är inbjuden till, med alla svart terrier i Västeråsområdet det skall bli roligt, vi skall lära oss rapportering. Är väll ingen löpare ännu men jag lovar att göra så gott jag kan. Nu vet jag inget mer för stunden nu skall jag ut och spöa min kompis ”Elvis” en dvärgschnauzer verkar kanske fegt men han biter ifrån sig bra.
På åter hörande och trevlig sommar ”Roffe” genom Husse.
PS Kommer att fortsätta ställa ut nästa gång i Avesta DS

 

 

Hej alla Zantana vänner!


Det är jag, Roffe. Nu var det länge sedan ni hörde något från mej. Hade väl trott att det fanns någon mer i Zantana klanen som hade något att berätta, men inte då. Ja ja kan väl förstå om det varit mycket på sistone, för det har det varit för mej också. Det har ju varit Jul som ni all vet, en intressant tillställning med träd inne, paket under granen, ja ni vet allt det där och det kan ju faktiskt till och med få en BRT att bli lite darrig. Inte av rädsla det är man för klok för utan av ren upphetsning, jag visste inte hur jag skulle hinna med att upptäcka allt. Med facit i hand och lite distans till det hela tycker jag själv att dansen runt granen var det jag var bäst på. Nu hade husse inte satt fast den ordentligt och det kunde ju inte jag veta, så två gånger lyckades jag fälla granen en gång lite och en gång helt. Måste väl medge att matte blev synnerligen irriterad, själv tyckte jag det såg roligt ut granbarr, julkulor, kablar från belysningen, vatten ur julgransfoten allt i en enda röra. Minns inte riktigt men jag tror inte jag fick vara med och städa utan jag åkte ut, men, men jag siktar redan in mej på nästa jul. När julen var över, gick bara några dagar så kom nästa helg Nyår, tycker det låter så fantastiskt. Jul ansiktena byttes ut mot Nyårs ansikten. Alltså nya människor jag aldrig sett, men har sagt det förut kan säga det igen man är en BRT så det där med människor är inga bekymmer jag kan bita dem alla i häcken, för då skriker dem. Nyår gick ganska bra trots att de small hemskt här ute i mörkret, Husse muttrade jävla otyg att slänga bort så mycket pengar på att låta illa, det utan någon som helst hänsyn till djuren varken tama eller vilda. Nej nu får nu ursäkta men nu måste jag kila iväg och träna utställning för snart är det dags.
Hälsningar Roffe, den här gången genom husse.

 

 

 


 

Hej min valptids matte,

Jag skickar en bild på mig & min matte för vi vill faktiskt
berätta att nu har vi ordnat en ny fin titel till mig,den heter
rysk champion.

Tänk att nu har mina tassar gått på rysk mark också nu får jag
väl vänta och se om min tokiga matte tänker dra iväg mig till andra länder??
En annan tycker att det räcker bra nog!!

Nu tänker jag bara ligga och lata mig och äta julskinka,köttbullar å annat gott
heeeela julen tycker jag har förtjänat det efter allt resande.

julkortSanto

 

Kram på dig,
                   SANTO.


 

 

Hej alla Zantana vänner!


Jag vet att det är skamligt länge sedan jag hörde av mig, så länge sedan att Mona tyckte att det var dags att jag skrev något igen. Om ni inte förstått det, så är det jag Roffe. Hade hoppats att någon mer hund upplevt något som dom ville berätta. Hur som helst senast jag hörde av mig var i Jul och Nyårstid. Nu är det ”VÅR” och det har hänt massor sedan sist. Jag har växt till mig och är nu 64cm hög, fnissa lagom jag växer fortfarande. Har gått två kurser till en kurs som hette ”Ung hundskurs” och sedan ”Hundsteg 2” och jag är såååå duktig. På Hundsteg 2 tog husse och jag hundförarbevis, det var ett lydnadsprov med sju moment där varje moment var värt 10 poäng, det slutade med 69 poäng av 70. Inte dåligt va, men åter igen genomför jag all moment och husse tar åt sig äran, men man börjar bli van. Har bestämt mig för att vi skall samarbeta som ett team, det är ganska roligt. Sedan har vi hunnit med fyra utställningar, två i Sollentuna, februari och Mars där fick blev jag Bir-valp båda gångerna. Sedan har vi varit på Lilla Stockholm i April där fick jag ett första pris. Sedan var vi i Österbybruk nu i Maj ihop med jätte många Zantana vänner och ca:3000 andra hundar vilken röra. Den dagen slutade med 3: bästa hane inte så illa av en junior, eller?? Nästa sak som händer är en svart terrier träff jag är inbjuden till, med alla svart terrier i Västeråsområdet det skall bli roligt, vi skall lära oss rapportering. Är väll ingen löpare ännu men jag lovar att göra så gott jag kan. Nu vet jag inget mer för stunden nu skall jag ut och spöa min kompis ”Elvis” en dvärgschnauzer verkar kanske fegt men han biter ifrån sig bra.
På åter hörande och trevlig sommar ”Roffe” genom Husse.
PS Kommer att fortsätta ställa ut nästa gång i Avesta DS

 

Hej alla Zantana vänner!


Det är jag, Roffe. Nu var det länge sedan ni hörde något från mej. Hade väl trott att det fanns någon mer i Zantana klanen som hade något att berätta, men inte då. Ja ja kan väl förstå om det varit mycket på sistone, för det har det varit för mej också. Det har ju varit Jul som ni all vet, en intressant tillställning med träd inne, paket under granen, ja ni vet allt det där och det kan ju faktiskt till och med få en BRT att bli lite darrig. Inte av rädsla det är man för klok för utan av ren upphetsning, jag visste inte hur jag skulle hinna med att upptäcka allt. Med facit i hand och lite distans till det hela tycker jag själv att dansen runt granen var det jag var bäst på. Nu hade husse inte satt fast den ordentligt och det kunde ju inte jag veta, så två gånger lyckades jag fälla granen en gång lite och en gång helt. Måste väl medge att matte blev synnerligen irriterad, själv tyckte jag det såg roligt ut granbarr, julkulor, kablar från belysningen, vatten ur julgransfoten allt i en enda röra. Minns inte riktigt men jag tror inte jag fick vara med och städa utan jag åkte ut, men, men jag siktar redan in mej på nästa jul. När julen var över, gick bara några dagar så kom nästa helg Nyår, tycker det låter så fantastiskt. Jul ansiktena byttes ut mot Nyårs ansikten. Alltså nya människor jag aldrig sett, men har sagt det förut kan säga det igen man är en BRT så det där med människor är inga bekymmer jag kan bita dem alla i häcken, för då skriker dem. Nyår gick ganska bra trots att de small hemskt här ute i mörkret, Husse muttrade jävla otyg att slänga bort så mycket pengar på att låta illa, det utan någon som helst hänsyn till djuren varken tama eller vilda. Nej nu får nu ursäkta men nu måste jag kila iväg och träna utställning för snart är det dags.
Hälsningar Roffe, den här gången genom husse.

 

Luciadagen.

Hej på er allesammans!

Det är jag Roffe igen, det har varit en händelse rik vecka. Först så har jag varit till Västerås, där tog jag mitt första steg till ett lydnads championat. Det var avslutning på valpkursen, husse säger att jag gått ut första klass. Eller sa han, att jag är av första klass hur som helst så fick vi göra några enkla övningar (i alla fall för mej). Sedan fick vi diplom, det jag inte riktigt fattar är varför husses namn stod med på diplomet, det är ju jag som gjort allting. Okey då husse och matte har hjälpt till lite. Nu siktar vi på nästa kurs som börjar den 21 januari, men före det skall vi fira Jul och Nyår. Idag har jag varit i ett ridhus och tittat på Luciafirande. Det var massor med människor stora och små, som klappade händer stojade och stod i men cool som man är så bryr man sej inte om sådant. Jag passade på att vila lite så jag skulle orka busa när jag kom hem. På slutet kom det in en massa tjejer med ljus i hår och händer och sjöng, det var så vackert så då satte jag mej upp tittade och lyssnade. Nä nu har jag inte tid med er längre. Lev väl allihop, hoppas tomten kommer till er alla. God Jul och Gott nytt år.

 

 

Sala 061203
Hej!
Jag är en svart terrier, föddes den 2: dra augusti, heter ”Zantanas BRT Pjotor Tjajkovskij”men jag lyssnar till namnet Roffe. Min uppväxt kan jag inte klaga på, gammel matte och gammel husse gjorde allt för att vi små skulle ha det bra. Vi fick leka, träffa nya tvåbenta och rulla runt på gräset. Gammelmatte tyckte om att pussa på oss, det tyckte vi om. När jag (vi) blivit tillräckligt gammal skulle jag (vi) flytta till en andra mattar och hussar. Jag hade träffat mina  flera gånger tidigare, de verkade schyssta, lite fjolliga i början, men dom växer väl till sig tänkte jag. Jag fick åka bil till Sala en resa på ca: 10 mil, det var kul och matte sa att det verkade som jag inte gjort annat än åkt bil. Första koppelpromenaden blev på en stor parkering i Uppsala bland bilar och människor, inga problem det heller. Jag höll huvudet högt och försökte se ut som jag alltid gått i koppel, tror jag lyckades ganska bra.


I mitt nya hem fanns det fyra fyrbenta kompisar, en liten dvärgschnauzer som heter Elvis, en riesenschnauzer som heter Simzon och två busiga katter Napoleon & Morris. De hade en stor inhägnad tomt där vi fick springa ute själva och leka, det tyckte jag och tycker fortfarande är jätte kul. Min bäste lekkamrat är Elvis. Skall jag lära mej saker som vuxna hundar gör ser jag hellre upp till Zimzon. Inne brukar jag kela och gosa med katterna, men när jag är ute jagar jag dom. Men det vet inte matte och husse om.
När både husse och matte jobbar samtidigt får jag följa matte till jobbet. Eftersom husse jobbar i Stockholm och är bort flera dagar i sträck. Matte jobbar som fritidsledare på ett naturbruksgymnasium, där finns det hundgårdar till personalens hundar.


Matte jobbar på kvällen och fram till 01.00, då har alla andra gått hem då får vi låna en hundgård. Matte är lite fjollig, och trodde inte att jag skulle klara en hel kväll i hundgård. Men man är ju en liten tuffing, Elvis fick följa med som sällskap det var väll bra men jag tror nog att jag klarat mej själv. Vi hade en bra kväll, vi sprang in och ut genom luckan och när det blev mörkt sov vi då måste jag väll erkänna att det var mysigt att Elvis var där.
Ibland tycker jag att matte och husse ser roliga ut när dom sitter och tittar på mig och pratar om hur söt och duktig jag är. Undrar om dom glömt att dom köpt en svart terrier, jag är ju så här.


Nu har jag börjat valpkurs, vi har redan gått tre gånger. Vill inte skryta, men jag är den som är mest skärpt i gruppen, tror jag i alla fall. Hur som helst tycker jag inte att uppgifterna vi får är speciellt svåra. Matte står med ett fånigt flin och bara njuter när jag gör det som förväntas. När kursledaren pratar och informerar brukar jag passa på att lägga mig och vila en stund det gäller ju att spara på krafterna. Senaste kurstillfället hade vi stadsträning. Vi gick på gallerior, åkte hiss, gick i konstiga dörrar och trängdes med tomtar (det var julskyltning). Vi tränade lite inkallning och hade lite kontaktövningar på en galleria. Matte var stolt som en tupp (om nu mattar kan vara tuppar), jag hade full koll på henne hela tiden. Det var jätte många tvåbenta både stora och små, barnvagnar, rullstolar, rullatorer och andra fyrbenta. Men jag brydde mig inte om dom, det var bara matte, jag och köttbullarna i mattes ficka som gällde . Efter en sådan upplevelse blir man lite trött så jag sov som en stock på hemvägen, det tar på krafterna att valla matte på stan. Man vet ju aldrig vad hon kan få för sig.
Maten kan jag inte heller klaga på. Jag blir serverad mat tre gånger per dag, (i början fick jag fyra gånger). Gammelmatte tyckte jag var lite tunn när vi träffades sist, så nu är portionerna dessutom lite större än tidigare. Jag hade redan försökt att få mer mat men det var ingen som fattade. Tur att gammelmatte rycker in sådana gånger, det känns tryggt både för mig, husse och matte.


Nästa vecka kommer Ceasar hit och skall stanna ett tag. Han är våran kusin????, det säger i alla fall husse och matte. Hur kan vi ha en Berner sennen kusin? Han bor hursomhelst hos mattes dotter Jenny och hennes sambo Johan i Mälarhöjden. Jag tycker Ceasar är cool, han ligger helst och slappar hela dagarna. Han låter mig leka med hans yviga fina svans och vill jag kan jag krypa nära och sova en stund bredvid honom. Han har fyllt åtta så han är ingen ungdom längre, men han brukar offra sig och busa lite med mig om jag tjatar tillräckligt länge. När vi var till Stockholm och hälsade på hoppade jag upp och bet Jenny på låret. Det tyckte jag var kul kunde liksom inte bärga mej. Det var inte populärt(hon skrek), jag tror det gjorde ont men hon skyllde på att joggingbyxorna var nästan nya. Speciellt tjejer brukar jag nafsa till på låret, kan inte låta bli fast jag vet det är fel. Måste försöka skärpa mig.


Varma hälsningar från en drygt fyra månaders kille med punkfrilla och förstora skor (husse säger så) full i bus och hela tiden på väg mot nya upptåg.
Fortsättning följer………Roffe/ matte

 

 

 



upp

 
image
image
image